Skolvalet i Stockholm görs under januari och februari det år barnet fyller sex, i stadens e-tjänst. Ni rangordnar de skolor ni vill ha, kommunala och fristående. Kommunala skolor placerar enligt närhetsprincipen, fristående skolor efter sina egna köer. Beskedet kommer under våren, och barnet börjar förskoleklass i augusti.
Det är en kväll i januari, barnet som ska fylla sex i maj sover, och ni sitter med stadens brev om skolvalet och en karta över stadsdelen. Fem skolor inom två kilometer, tre av dem kommunala, två fristående med kö sedan 2021 som ni glömde ställa er i. Det är så skolvalet ser ut för de flesta i Stockholm: mer information än ni hinner läsa, och en känsla av att det här avgör mer än det gör. Här är hur det fungerar, i den ordning det händer.
Så går skolvalet till, steg för steg
- Brevet kommer i början av året till alla vårdnadshavare med barn som fyller sex. Där står ansökningsperioden och hur ni loggar in.
- Ni besöker skolor. De flesta har öppet hus i december eller januari. Gå på två eller tre, inte åtta.
- Ni rangordnar i e-tjänsten. Lägg den ni helst vill ha först, och ta med minst en kommunal skola nära hemmet som sista alternativ.
- Båda vårdnadshavarna behöver godkänna ansökan om ni har gemensam vårdnad. Det missas ofta och ansökan blir ogiltig.
- Beskedet kommer under våren. Ni tackar ja eller nej, och söker fritidsplats samtidigt.
- Augusti: skolstart i förskoleklass.
Fristående skolor med egen kö kräver dessutom att ni anmält barnet direkt till skolan, ofta långt tidigare. Att stå i kön är inte en plats. Får ni ett erbjudande från en fristående skola kommer det från skolan, och ni behöver ändå ha gjort valet i stadens e-tjänst.
Närhetsprincipen: vad den betyder i praktiken
Kommunala skolor ska i första hand ta emot barn som bor nära. Stockholm använder relativ närhet. Det fungerar så här: när två barn söker samma plats jämför staden hur mycket längre varje barn skulle få till sin näst närmaste skola om det inte fick platsen. Barnet som förlorar mest på att bli nekat får platsen. Det låter krångligt, men innebär i praktiken att ett barn sällan placeras långt hemifrån, och att den närmaste skolan ändå inte är garanterad i stadsdelar där många bor tätt.
Syskonförtur finns på många kommunala skolor i de lägre årskurserna, men inte överallt och inte alltid som första kriterium. Kolla vad som gäller för just er skola i stadens information, och fråga på öppet hus.
Kommunal eller fristående?
| Kommunal skola | Fristående skola | |
|---|---|---|
| Platsen avgörs av | Närhetsprincipen, ibland syskonförtur | Kötid, ibland syskonförtur |
| Kostnad | Ingen avgift | Ingen avgift, skolpengen följer barnet |
| Ansökan | Stadens e-tjänst | Egen kö hos skolan plus stadens e-tjänst |
| Fritids | På skolan, stadens regler | På skolan, egna regler men samma maxtaxa |
| Byte senare | Söks via staden, beror på lediga platser | Beror på kön |
Vår erfarenhet från familjerna: skillnaden mellan två skolor i samma stadsdel är nästan alltid mindre än skillnaden mellan två klasser på samma skola, och klassen kan ni inte välja. Lägg kraften på att hitta en skola som barnet kan gå till själv om några år, och där fritids verkar fungera. Det påverkar vardagen i sju år.
Vad ska ni titta på när ni besöker en skola?
- Fritids. Hur många barn per vuxen på eftermiddagen, hur ser lokalerna ut, hur länge är det öppet? Barnet tillbringar lika många timmar där som i klassrummet.
- Skolgården. Finns det något att göra, och är den uppdelad så att sexåringar inte springer bland tolvåringar?
- Vägen dit. Gå den en vardagsmorgon i februari. Stora vägar, övergångsställen, hur mörkt det är.
- Personalens omsättning. Fråga rakt ut hur länge lärarna i förskoleklass och lågstadiet jobbat där.
- Hur de pratar om barnen. Lyssnar ni på rektorn i tio minuter hör ni om det handlar om resultat eller om barn.
- Praktiska saker. Mat lagad på plats eller levererad, idrott, om det finns en matsal eller om barnen äter i klassrummet.
Skolinspektionens enkäter och stadens egna brukarundersökningar finns att läsa, och de säger något. Men de säger mindre än ett besök klockan halv tre när fritids är i full gång.
Fritids är en del av valet
Sök fritidsplats samtidigt som ni tackar ja till skolan. Fritids ligger på skolan och följer skolans regler, men är en egen ansökan med egen avgift. Hur det fungerar, vad det kostar och hur loven funkar har vi samlat i guiden om fritids.
Om ni inte får er förstahandsskola
Det händer, särskilt i innerstaden och i stadsdelar med många sexåringar. Tre saker går att göra. Tacka ja till platsen ni fick, för utan plats finns inget att byta från. Stå kvar i kön till de fristående skolorna om ni har några där. Och sök skolbyte via staden när terminen startat: platser frigörs när familjer flyttar, och många som inte fick sitt val i februari har bytt innan jul. Beslutet går att överklaga, hur står i beslutet, men det är ovanligt att det ändrar något om närhetsprincipen tillämpats rätt.
Det som sällan sägs: barn trivs i de flesta skolor om de har en kompis och en vuxen som ser dem. Det går att ordna på nästan vilken skola som helst, och det är värt mer än att pendla till en skola med bättre rykte.
Vad händer om ni inte gör något?
Barnet får en plats på en kommunal skola nära hemmet, för skolplikten gäller från förskoleklass. Det är inte en katastrof, men ni har gett bort möjligheten att önska. Gör valet, även om ni bara vill ha skolan runt hörnet, och gör det i tid. Ansökan som kommer in efter perioden behandlas efter alla andra.
Så gör vi hos familjerna
Flera av våra familjer har barn på en annan skola än den närmaste, för att de bytte eller fick sitt andrahandsval. Det syns i hämtningen: Denise hämtar en sjuåring på Södermalm klockan tre varje måndag och onsdag och tar tunnelbanan två stationer hem, för föräldrarna jobbar till halv sex och fritids blev för långt. På vägen går de igenom veckoläxan, och hemma skriver hon på lappen vad som hänt i skolan. Hon gick med föräldrarna första gången så personalen vet vem hon är, och hon är samma person varje vecka. Det gör att skolan som ligger lite längre bort fungerar i vardagen.
Våra barnvakter är ute med barnen i Stockholm varje vecka: parker, bibliotek, simhallar och lekplatser. Vill ni ha någon som tar eftermiddagarna? Boka ett kostnadsfritt första möte med barnvakten hemma hos er.
Läs vidare: Förskoleklass · Skolstart · Förskola i Stockholm · Vanliga frågor
Vanliga frågor
När görs skolvalet i Stockholm?
Under januari och februari det år barnet fyller sex. Staden skickar information till alla vårdnadshavare med barn i rätt ålder, och ansökan görs i e-tjänsten. Besked om placering kommer under våren, och barnet börjar i förskoleklass i augusti samma år.
Vad betyder närhetsprincipen?
Att kommunala skolor i första hand tar emot barn som bor nära skolan. Stockholm använder relativ närhet: om två barn vill ha samma plats får den som har längst till sitt alternativ platsen. Det betyder att närmaste skola inte är garanterad, men att ni sällan hamnar långt bort.
Måste vi stå i kö till fristående skolor?
Ja, nästan alla fristående skolor i Stockholm har egna köer där kötid avgör, ibland tillsammans med syskonförtur. Ni anmäler barnet direkt till skolan, ofta flera år i förväg. En kö är ingen plats, och ni gör ändå skolvalet i stadens e-tjänst.
Kan vi byta skola senare?
Ja. Skolbyte går att söka när som helst under skoltiden, men platser frigörs när någon flyttar, så det kan ta tid. Många familjer som inte fick sitt förstahandsval i februari får en plats under hösten eller året efter, så tacka ja till den plats ni fått under tiden.
Vad händer om vi inte gör något val alls?
Barnet placeras på en kommunal skola nära hemmet enligt närhetsprincipen. Det brukar bli en rimlig skola, men ni har tappat chansen att önska. Gör valet även om ni bara vill ha närmaste skolan, det tar en kvart, och båda vårdnadshavarna behöver godkänna.