Utvecklingssamtalet i skolan hålls minst en gång per termin, tar ungefär tjugo till trettio minuter och handlar om tre saker: hur barnet ligger till i ämnena, hur det fungerar socialt och hur det mår. De bästa frågorna är konkreta: inte om det går bra, utan vad läraren sett, när och hur ofta. Förbered två eller tre frågor hemma och be om ett uppföljningssamtal om något oroar.
Tisdag klockan tre, ett klassrum i Farsta. Ni har tagit ledigt en timme, barnet sitter mellan er och svänger med benen, läraren har en mapp och tjugo minuter innan nästa familj. Det brukar bli en lugn genomgång av sådant som går bra, och ni går därifrån utan att riktigt veta om ni fick svar på det ni undrade. Det går att göra bättre. Det här är hur ni får ut något av samtalet, och vad ni gör om det inte räcker.
Vad samtalet ska innehålla
Skollagen säger att läraren minst en gång per termin ska ha ett utvecklingssamtal med elev och vårdnadshavare om hur barnets kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. I årskurserna utan betyg, till och med årskurs fem, skriver läraren en individuell utvecklingsplan, IUP, med omdömen i varje ämne och vad som ska göras framåt. Från årskurs sex finns betyg varje termin, och samtalet handlar då mer om vad som ligger bakom dem. I förskoleklass är samtalet friare, men barnet är med redan där.
Många skolor skickar hem ett underlag en vecka innan: lärarens omdömen, ibland en enkät som barnet fyllt i. Läs det. Samtalet blir dubbelt så användbart om ni redan vet vad läraren skrivit och kan fråga om det.
Frågor som ger riktiga svar
Frågan som ger minst är den vanligaste: hur går det? Svaret blir alltid bra. Fråga i stället om något läraren sett.
| Område | Fråga som brukar ge ett bra svar |
|---|---|
| Kunskaper | Var ligger barnet i läsning och matte jämfört med vad som förväntas nu, och vad är nästa steg? |
| Arbetet i klassrummet | Kommer barnet igång själv eller behöver det en vuxen bredvid? |
| Koncentration | Hur länge orkar barnet med en uppgift innan det tappar fokus? |
| Kompisar | Vem leker barnet med på rasterna, och är det samma barn varje dag? |
| Trivsel | Finns det stunder på dagen barnet verkar obekvämt? Matsalen, omklädning, raster? |
| Konflikter | Har barnet varit inblandat i bråk, och hur löstes det? |
| Stöd | Finns det något ni ser som ni tycker vi borde göra hemma? |
Frågan om rasterna är den viktigaste av alla. Lärare ser klassrummet, men rasterna är där barn har det svårt, och en lärare som inte kan svara på vem barnet leker med har inte tittat efter. Det är i sig ett svar.
Förbered barnet
- Berätta vad som händer: vi sitter med din lärare, hon berättar hur det går, du får frågor.
- Fråga hemma först: vad är roligast i skolan, vad är svårast, vem leker du med, finns det någon som är dum? Då vet ni vad barnet kommer säga, och vad det inte kommer säga.
- Låt barnet ha en egen fråga med sig, även om det är om när de ska ha utflykt.
- Säg inte allt inför barnet. Oro för kompisar eller för läraren tar ni före eller efter samtalet, utan barnet.
Så gör ni samtalet användbart
- Börja med er bild. Säg kort hur ni upplever att barnet har det hemma och vad det säger om skolan. Det ger läraren något att svara på.
- Ställ era tre frågor och skriv ner svaren. Det är lätt att komma hem och inte minnas vad som sades om matten.
- Be om det konkreta. Säger läraren att barnet har svårt att fokusera: fråga när, hur ofta, i vilka ämnen, och vad hon gör då.
- Kom överens om en sak. Inte sju. En sak som skolan gör och en sak som ni gör hemma, och ett datum när ni hörs igen.
- Fråga barnet efteråt vad det tyckte om samtalet. Ofta säger barnet mer på vägen hem än i rummet.
Om något oroar
Det är lätt att vara artig i ett rum med en lärare som verkar stressad. Var inte det. Om läraren säger att barnet inte når målen i ett ämne: fråga vilket stöd skolan ger, från och med när, och vem som ansvarar. Skolan är skyldig att utreda och sätta in stöd när ett barn riskerar att inte nå målen, och det kräver ingen diagnos. Om ni misstänker att barnet är utanför eller illa behandlat: säg det rakt ut och be om ett möte inom två veckor där rektor eller elevhälsan är med. Skolan är skyldig att agera på misstanke om kränkning samma dag den får veta.
Och om samtalet bara var fint och ni ändå har en känsla av att något inte stämmer: lita på den. Be om ett nytt samtal om en månad, utan barnet. Det är inte att vara jobbig, det är att vara förälder.
Läxor och det ni gör hemma
Den enskilt vanligaste överenskommelsen från utvecklingssamtal i lågstadiet är läsning: tio till femton minuter varje dag. Det är också den som oftast rinner ut i sanden i november. Får ni inte till det på kvällarna, lägg det på eftermiddagen i stället, hos den som hämtar. Hur ni gör läxorna utan bråk har vi skrivit om i guiden om läxhjälp hemma, och vad en barnvakt kan ta av läxorna i en egen guide.
Så gör vi hos familjerna
Efter höstens utvecklingssamtal fick en av våra familjer i Täby veta att åttaåringen behövde läsa högt varje dag, och att det inte hann bli av på kvällarna. Sedan dess läser Esther med honom klockan fyra varje måndag, onsdag och torsdag, femton minuter vid köksbordet innan han får gå ut, i den bok skolan skickat med. Hon skriver på lappen vilka sidor de läste och vilket ord som var svårt, så att föräldrarna kan ta samma bok på helgen och läraren får veta vid nästa samtal. Det är inte avancerat. Det är samma person, samma tid och samma bok, tre gånger i veckan.
Vill ni ha en barnvakt som kommer samma dagar varje vecka och som barnen känner? Boka ett kostnadsfritt första möte med barnvakten hemma hos er, så räknar vi på era tider.
Läs vidare: Utvecklingssamtal på förskolan · Läxhjälp hemma · Barnvakt med läxhjälp · Vanliga frågor
Vanliga frågor
Hur ofta har man utvecklingssamtal i skolan?
Minst en gång per termin enligt skollagen, oftast under oktober till november och mars till april. Samtalet tar normalt tjugo till trettio minuter och hålls av klassläraren eller mentorn. Ni kan alltid be om ett extra samtal om något oroar er.
Ska barnet vara med?
Ja, från förskoleklass är barnet med och i många skolor leder barnet samtalet från mellanstadiet. Förbered barnet på att det får frågor om vad som går bra och vad som är svårt. Vill ni säga något utan barnet, be om fem minuter före eller efter.
Vad är en IUP?
Individuell utvecklingsplan, som skrivs i årskurserna utan betyg, det vill säga till och med årskurs fem. Den innehåller omdömen om var barnet står i varje ämne och vad skolan och ni ska göra framåt. Från årskurs sex ersätts den av betyg varje termin.
Vad gör vi om läraren säger att barnet har svårt?
Fråga vad läraren konkret sett, hur länge, och vad skolan tänker göra. Skolan är skyldig att utreda om ett barn riskerar att inte nå målen och ge stöd, utan att ni behöver ha en diagnos. Be om ett uppföljningssamtal inom några veckor.