Barnkonventionen är svensk lag sedan 2020 och styr förskolans vardag genom fyra grundprinciper: alla barn har samma rättigheter, barnets bästa ska vägas in i alla beslut, barnet har rätt till utveckling, och barnet har rätt att bli hört. I praktiken handlar det om hur vilan, maten, konflikterna och samtalen med er sköts.
Barnkonventionen hänger inramad i många förskolors hall, men det är sällan någon förklarar vad den betyder när barnet inte vill sova på vilan eller när två fyraåringar bråkar om samma cykel. Här är de fyra principerna, och vad de innebär en vanlig tisdag.
Vad barnkonventionen är
FN:s konvention om barnets rättigheter antogs 1989 och Sverige skrev under året efter. Den innehåller 54 artiklar om allt från rätten till ett namn till skydd mot våld. I trettio år gällde den som en överenskommelse som svenska lagar skulle följa, men som inte gick att hänvisa till direkt. Sedan den 1 januari 2020 är den svensk lag, vilket betyder att en förskola, en socialtjänst eller en domstol ska tillämpa den som vilken annan lag som helst. Läroplanen för förskolan bygger på den, och vår guide om läroplanen förklarar hur de två hänger ihop.
De fyra grundprinciperna
| Artikel | Vad den säger | I förskolan |
|---|---|---|
| 2 | Alla barn har samma rättigheter | Ingen särbehandlas efter bakgrund, språk, funktionsnedsättning eller föräldrarnas situation |
| 3 | Barnets bästa ska komma i främsta rummet | Beslut om grupper, vila, mat och rutiner ska kunna förklaras utifrån barnet, inte bara verksamheten |
| 6 | Rätt till liv, överlevnad och utveckling | Verksamheten ska stödja varje barns utveckling, inte bara gruppens |
| 12 | Rätt att uttrycka sin mening och bli hörd | Barn får vara med och påverka, på sitt sätt och efter ålder, och personalen lyssnar på riktigt |
Fler artiklar som märks i vardagen
| Artikel | Handlar om | Så syns det |
|---|---|---|
| 19 | Skydd mot våld och övergrepp | Personalen är skyldig att anmäla oro till socialtjänsten, och förskolan har rutiner för det |
| 23 | Barn med funktionsnedsättning | Rätt till stöd så att barnet kan delta, inte bara vara med |
| 28 | Rätt till utbildning | Förskolan är en del av utbildningssystemet, med läroplan och behörig personal |
| 30 | Rätt till sitt språk och sin kultur | Barn med annat modersmål får använda det och får stöd i det |
| 31 | Rätt till lek, vila och fritid | Leken är inte en paus från verksamheten, den är verksamheten |
Så märks det i vardagen
- Vilan. Ett barn som inte vill sova ska inte tvingas ligga still i en timme. Förskolan ska hitta ett sätt som fungerar för barnet.
- Maten. Ingen ska behöva äta upp. Barnet får smaka, välja och säga nej.
- Konflikter. Båda barnen ska bli hörda innan personalen bestämmer något.
- Språk. Barn med annat modersmål har rätt att få stöd i det, och att få använda det.
- Samtal med er. Barnets egen röst ska finnas med i utvecklingssamtalet, även när barnet är tre.
- Gruppindelning. När barn delas in i grupper ska det gå att förklara varför just så, utifrån barnen och inte bara schemat.
- Utevistelsen. Rätten till lek gäller även när det regnar. Ett barn som fryser ska in, men ett barn som leker i en vattenpöl ska få fortsätta.
Vad barnkonventionen inte betyder
Att barnet alltid får bestämma. Rätten att bli hörd betyder att barnets åsikt ska vägas in, med hänsyn till ålder och mognad, inte att en treåring avgör om gruppen ska gå ut. Barnets bästa kan vara något barnet inte vill: en vila, en handtvätt, att vänta på sin tur. Skillnaden är att personalen ska kunna förklara varför, för barnet och för er. En förskola som säger att barnen bestämmer allt har missförstått konventionen lika mycket som en som inte lyssnar alls.
Vad ni kan förvänta er och fråga efter
En förskola som arbetar med barnkonventionen kan förklara hur. Fråga vid inskolningen hur de arbetar med barns inflytande, hur de hanterar konflikter och hur de gör med barn som inte vill sova. Svaren säger mer om förskolan än någon broschyr.
Fem frågor som ger bra svar:
- Hur gör ni när ett barn inte vill sova på vilan?
- Hur får barnen vara med och påverka vad ni gör under dagen?
- Vad händer när två barn bråkar om samma sak?
- Hur gör ni med barn som har ett annat modersmål?
- Hur får barnet komma till tals i utvecklingssamtalet?
Svar som börjar med ett exempel från förra veckan är bra svar. Svar som börjar med en värdegrund är det inte. Hur samtalet med förskolan går till beskriver vi i guiden om utvecklingssamtal på förskolan.
Om något inte stämmer
Tycker ni att förskolan gör något som inte är bra för ert barn: prata först med personalen på avdelningen, sedan med rektorn. Ställ frågan som en fråga om barnets bästa, inte som en anklagelse, så får ni oftare ett riktigt svar. Hjälper inte det har kommunen tillsynsansvar över både kommunala och fristående förskolor, och Barnombudsmannen är den myndighet som bevakar att konventionen följs i Sverige, även om de inte tar enskilda ärenden.
Barnkonventionen och barnvakten
Konventionen gäller myndigheter, inte privatpersoner, men principerna är lika bra hemma. När vi matchar en barnvakt med en familj frågar vi barnet, inte bara föräldrarna. Känns det rätt för en fyraåring? Det är det som avgör, och det är därför ni alltid träffar barnvakten hemma innan ni bestämmer er.
Så gör vi hos familjerna
Barnets bästa är också skälet till att vi aldrig byter barnvakt från vecka till vecka. Ett barn som vet vem som kommer på tisdag har något att se fram emot, och en vuxen som känner barnet fattar bättre beslut i stunden. Det är barnkonventionen i miniatyr. När Aleksandra är hemma hos en familj på det första mötet sitter hon en stund på golvet med barnet innan hon pratar med föräldrarna, och barnet får vara med när barnvakten kommer på besök. Säger en femåring efteråt att det inte kändes bra, lyssnar vi på det. Det händer sällan, men när det händer är det barnet som har rätt.
Vill ni ha en barnvakt som kommer samma dagar varje vecka och som barnen känner? Boka ett kostnadsfritt första möte med barnvakten hemma hos er, så räknar vi på era tider.
Läs vidare: Läroplanen för förskolan, förklarad för föräldrar · Utvecklingssamtal på förskolan · Inskolning på förskolan · Vanliga frågor
Vanliga frågor
Är barnkonventionen lag i Sverige?
Ja, sedan den 1 januari 2020. Det betyder att svenska myndigheter, inklusive förskolor, ska tillämpa den direkt och att den väger tyngre vid tolkning av annan lagstiftning. Sverige skrev under konventionen redan 1990, men först som lag fick den riktig tyngd i vardagen.
Vilka artiklar är viktigast i förskolan?
Artikel 2 om att alla barn har samma rättigheter, artikel 3 om barnets bästa, artikel 6 om rätten till liv och utveckling och artikel 12 om barnets rätt att bli hört. De fyra kallas grundprinciperna. Artikel 31 om rätten till lek, vila och fritid är den som märks mest en vanlig dag.
Vad betyder barnets bästa i praktiken?
Att personalen, när de bestämmer något som rör barnet, ska ha tänkt igenom vad som är bäst för just det barnet, och kunna förklara det. Det gäller allt från vilan till hur en konflikt mellan barn hanteras. Det betyder inte att barnet alltid får som det vill, utan att dess behov vägs in.
Kan vi som föräldrar hänvisa till barnkonventionen?
Ja. Tycker ni att förskolan gör något som inte är bra för ert barn kan ni be dem förklara hur de tänkt kring barnets bästa. Det är en legitim fråga, och en bra förskola svarar gärna på den. Får ni inget svar kan ni vända er till rektorn, och därefter till kommunen som har tillsynsansvar.
Gäller barnkonventionen hemma?
Konventionen riktar sig till staten och myndigheter, inte till föräldrar, så den går inte att åberopa vid köksbordet. Men principerna fungerar lika bra hemma: att barnet får säga sitt, att det får en förklaring, att det får leka och vila. Det är så de flesta föräldrar redan gör, utan att kalla det något.