Läroplanen för förskolan, Lpfö 18, är det styrdokument alla svenska förskolor måste följa. Den har två delar: en värdegrund som bygger på barnkonventionen, och mål inom områden som språk, matematik, natur, skapande och lek. Den säger vad förskolan ska sträva mot, inte vad ert barn ska kunna vid en viss ålder.
Läroplanen nämns på föräldramöten och i veckobreven, men få föräldrar har läst den. Det behövs inte heller: den är skriven för personalen. Här är vad den innehåller och vad det betyder för en treåring, i vanlig svenska.
Ett veckobrev från en förskola i Solna, en fredag i oktober: ”Vi har arbetat med mönster i naturen och utforskat hösten med alla sinnen.” Det låter som skolspråk. Vad det betyder är att barnen samlat löv på gården, sorterat dem i röda och gula, och lagt dem i rader på en bänk. Det är läroplanens matematik och naturvetenskap, och det är en förmiddag som en treåring minns som att hon fick ha löv i fickorna.
Två delar: värdegrund och mål
Första delen handlar om vilka värden förskolan ska stå för: alla människors lika värde, jämställdhet, demokrati, solidaritet. Andra delen anger mål och riktlinjer för förskolans arbete. Målen beskriver vad förskolan ska ge barnen möjlighet att utveckla, inte vad barnen ska prestera.
| Område | Vad det betyder i vardagen |
|---|---|
| Omsorg, utveckling och lärande | Lek, trygghet och att varje barn ska få utvecklas i sin takt |
| Språk och kommunikation | Högläsning, samtal, sånger, rim, och stöd i modersmål |
| Matematik | Räkna, sortera, jämföra, bygga, hitta mönster, i leken |
| Naturvetenskap och teknik | Vara ute, odla, undersöka, bygga, ställa frågor |
| Skapande | Måla, sjunga, dansa, dramatisera, utan krav på resultat |
| Barns inflytande | Barnen är med och bestämmer, efter ålder |
| Förskola och hem | Samarbete med er, utvecklingssamtal, inskolning |
Lek är metoden
Det viktigaste ordet i läroplanen är lek. Barn lär sig språk genom att leka affär, matematik genom att dela upp klossar och naturvetenskap genom att hälla vatten i sanden. Läroplanen kräver inte lektioner, den kräver att personalen ser lärandet i leken och ger det näring. En förskola där barnen leker hela dagen kan vara en förskola som följer läroplanen fullt ut.
Det är också därför en förskola som visar upp bokstavsträning och räkneblad för treåringar inte nödvändigtvis följer läroplanen bättre än en som inte gör det. Läroplanen säger att undervisningen ska utgå från barnens intressen och erfarenheter. Ett barn som lär sig räkna till tio för att det vill veta hur många bilar det har, lär sig det på ett sätt som fastnar. Ett barn som fyller i ett räkneblad lär sig att fylla i räkneblad.
Så ser ni läroplanen i veckobrevet
| Vad personalen skriver | Vad barnen gjorde | Område i läroplanen |
|---|---|---|
| Vi har utforskat volym och mängd | Hällt vatten mellan burkar i vattenleken | Matematik |
| Vi arbetar med språklig medvetenhet | Rimmat, klappat stavelser, läst samma bok tre dagar | Språk och kommunikation |
| Barnen har fått vara delaktiga i planeringen | Röstat om vilken park de ska gå till | Barns inflytande |
| Vi har undersökt friktion | Åkt rutschkana på olika underlag och pratat om varför | Naturvetenskap och teknik |
| Vi har arbetat med vår värdegrund | Pratat om hur man gör när någon inte får vara med | Normer och värden |
Vad läroplanen säger om er
Ett helt avsnitt handlar om förskola och hem. Förskolan ska samarbeta med er, ge er möjlighet till inflytande, och hålla utvecklingssamtal minst en gång om året. Ni ska få veta hur verksamheten planeras, och ni ska kunna påverka. Det betyder i praktiken att ni har rätt att fråga hur de tänker, varför de gör som de gör och vad de sett hos ert barn, utan att det är att lägga sig i. En förskola som tycker att frågor är jobbiga följer inte den delen av läroplanen.
Läroplanen säger också att inskolningen ska ge barnet en trygg start, att övergången till förskoleklass ska förberedas tillsammans med er, och att förskolan ska ta hänsyn till att familjer ser olika ut.
Vad ni kan fråga på förskolan
- Hur arbetar ni med barns inflytande i den här åldern?
- Hur dokumenterar ni, och får vi se dokumentationen?
- Hur stöttar ni barn med annat modersmål?
- Hur mycket är barnen ute, och vad gör de där?
- Hur ser en dag ut, från lämning till hämtning?
- Vad är ert fokus den här terminen, och varför just det?
Vad läroplanen inte är
Den är inte en lista över vad ett barn ska kunna vid fyra år. Det finns inga sådana krav i svensk förskola, och en förskola som säger att ert barn ligger efter använder inte läroplanen som stöd för det. Den är inte heller ett schema: hur många sångstunder det är i veckan, hur länge barnen är ute, hur vilan ser ut, bestämmer förskolan själv. Och den är inte en garanti. Två förskolor kan följa samma läroplan och vara helt olika att gå i, för det är personalen som gör skillnaden, inte dokumentet.
Läroplanen och eftermiddagen hemma
Läroplanen slutar vid hämtning, men barnet gör det inte. Det som fungerar på förskolan, högläsning, sång, lek med en vuxen som är närvarande, är precis det en bra barnvakt gör på eftermiddagen. Våra barnvakter läser, sjunger, pysslar och är ute, och eftersom det är samma person varje gång vet hon var barnet är i sin utveckling.
Så gör vi hos familjerna
Vi ber våra barnvakter prata med förskolepersonalen vid hämtningen. Hur har dagen varit, vad har barnet lekt, finns det något som pågår. Det är fem sekunder som gör att eftermiddagen hänger ihop med förmiddagen, och det är lättare när personalen känner igen barnvakten. Doaa hämtar en fyraåring i Barkarby på måndagar och onsdagar, och när avdelningen arbetade med rim i september tog hon med sig det hem: rim på arabiska i bilen, för familjen talar arabiska hemma och förskolan hade bett föräldrarna om ord på modersmålet. Fyraåringen kom med tre nya rim till fröken på tisdagen. Det är läroplanens avsnitt om modersmål, i praktiken, utan att någon kallade det så.
Vill ni ha en barnvakt som kommer samma dagar varje vecka och som barnen känner? Boka ett kostnadsfritt första möte med barnvakten hemma hos er, så räknar vi på era tider.
Läs vidare: Barnkonventionen i förskolan · Utvecklingssamtal på förskolan · Inskolning på förskolan · Vanliga frågor
Vanliga frågor
Vad heter läroplanen för förskolan?
Lpfö 18, läroplan för förskolan, som gäller sedan den 1 juli 2019. Den ersatte Lpfö 98, som reviderats flera gånger, och är beslutad av regeringen. Skolverket ger ut den och den finns att läsa gratis på Skolverkets webbplats. Den är omkring tjugo sidor och går att läsa på en kväll, även om den är skriven för personalen.
Är läroplanen bindande?
Ja. Alla förskolor, kommunala och fristående, måste följa den. Den anger mål att sträva mot, inte betyg eller krav på vad enskilda barn ska kunna. Skolinspektionen granskar att förskolor arbetar efter den, och kommunen har tillsyn över de fristående. En förskola som inte arbetar efter läroplanen kan få krav på sig att ändra sin verksamhet.
Finns det betyg eller bedömning i förskolan?
Nej. Förskolan dokumenterar barnets utveckling för att kunna stödja den, inte för att bedöma eller jämföra. Det är en viktig skillnad mot skolan. Läroplanen säger uttryckligen att det är verksamheten som ska utvärderas, inte barnen. Får ni höra att ert barn ligger efter eller före i något, är det personalens ord, inte läroplanens.
Hur mycket undervisning är det i förskolan?
Läroplanen använder ordet undervisning, men menar lärande genom lek, samtal och vardagliga situationer. Det finns inga lektioner, och det ska det inte finnas. Undervisning i förskolan är när en förskollärare med avsikt gör något för att barnen ska lära sig, som att räkna tallrikarna vid dukningen eller läsa samma bok tre dagar i rad och prata om den.
Vad säger läroplanen om modersmål?
Att barn med annat modersmål än svenska ska få möjlighet att utveckla både svenskan och sitt modersmål. Förskolan ska också ge barn med nationella minoritetsspråk stöd i att utveckla dem. Hur det görs i praktiken varierar: ibland personal som talar språket, ibland böcker, sånger och att föräldrarna bjuds in. Fråga hur er förskola gör.