Folkhälsomyndighetens rekommendation från 2024 är tydlig: ingen skärmtid alls under två år, högst en timme om dagen för barn två till fem år, högst en till två timmar för sex till tolv år och högst två till tre timmar för tonåringar. Regler som håller i praktiken är få, konkreta och gäller alla i familjen: inga skärmar vid matbordet, inga i sovrummet, och skärmen stängs en timme före läggdags.
Tjugo i sex en tisdag i Sollentuna. Pappa lagar middag, en treåring sitter i soffan med en surfplatta och har gjort det sedan de kom hem från förskolan. Det var meningen att det skulle vara tio minuter. Det är inte ett tecken på en dålig förälder. Det är ett tecken på en lång dag, ett barn som vill ha uppmärksamhet och en skärm som är det enda som ger lugn i tjugo minuter. Men det blir fyrtio, och sedan blir det kväll. Här är vad som gäller, och regler som faktiskt håller.
Rekommendationerna per ålder
| Ålder | Folkhälsomyndigheten 2024 | I praktiken |
|---|---|---|
| 0 till 2 år | Ingen skärmtid | Videosamtal med släkt går bra. Ingen tv i bakgrunden, den stör leken och samtalet även om barnet inte tittar |
| 2 till 5 år | Högst en timme om dagen | En timme är ett tak, inte ett mål. Många dagar kan vara noll. Tillsammans med en vuxen är bättre än ensam |
| 6 till 12 år | Högst en till två timmar om dagen | Skolarbete räknas inte. Fritidsskärm, spel och klipp räknas. Mobilen laddas utanför sovrummet |
| 13 till 18 år | Högst två till tre timmar om dagen | Svårast att hålla, och viktigast att ha pratat om. Sömnen är det som ryker först |
Varför rekommendationerna ser ut så
Skälen är enklare än debatten låter. Små barn lär sig genom att röra sig, ta i saker och prata med människor som svarar. En skärm gör inget av det. Varje timme framför en skärm är en timme som inte är lek, rörelse, samtal eller sömn, och det är det som är problemet, inte själva skärmen. Dessutom konkurrerar skärmen ut tristessen, och tristess är det som får barn att hitta på egna lekar.
För skolbarn är sömnen det största problemet. Barn med skärm i sovrummet sover kortare och sämre, och trött är det som gör att allt annat blir svårt: skolan, kompisarna, humöret. Det är därför reglerna om var skärmen finns är viktigare än reglerna om hur många minuter.
Vad som räknas: all skärmtid är inte lika
En timme är en timme, men det spelar roll vad som är på skärmen och vem som sitter bredvid. Att titta på ett långsamt program tillsammans och prata om det är något annat än att svepa korta klipp ensam i soffan. Ett videosamtal med mormor är inte skärmtid i samma mening. Och ett barn som bygger något i ett spel med en kompis gör något annat än ett barn som tittar på andra som spelar.
- Bättre: långsamma program med handling, tillsammans med en vuxen, bestämt program, bestämt slut
- Sämre: korta klipp som matas automatiskt, ensam, utan slut. Det är den sortens skärm som är svårast att stänga
- Bakgrunds-tv räknas, även om barnet inte tittar. Den stör leken, och den gör att ni pratar mindre med barnet
- Er egen skärm räknas för barnet också. Ett barn som försöker få kontakt med en förälder som tittar i mobilen lär sig något om vad som är viktigt
Regler som håller
Regler om minuter håller sällan, för minuter går att förhandla om. Regler om plats och tid på dagen håller bättre, för de är antingen eller.
- Inga skärmar vid matbordet. Gäller alla, även er. Det är den regel som ger mest, för måltiden är familjens samtal
- Inga skärmar i sovrummet. Surfplattan och mobilen bor i köket. Laddas där. Gäller från första dagen barnet har en
- Skärmen stängs en timme före läggdags. Varje dag. Det förbättrar sömnen inom en vecka
- Skärm på bestämd tid, till exempel efter mellanmålet, med bestämt slut. Inte på morgonen, inte på begäran
- Skärm är inte belöning eller straff. Då blir den det mest värdefulla som finns. Den är bara en sak man gör ibland
- Samma regler hos barnvakten, hos farmor, hos pappa och hos mamma. Annars blir det förhandling om var man är
Regler som inte håller
Att bestämma tjugo minuter och sedan förhandla till trettio. Att låta barnet välja när. Att stänga av mitt i ett avsnitt utan förvarning. Att ha olika regler olika dagar beroende på hur trötta ni är. Att använda skärm som lugnande när barnet är upprört, för då lär sig barnet att upprördhet ger skärm. Och att ha regler för barnen som ni själva bryter i soffan bredvid dem.
Så stänger ni av utan utbrott
- Bestäm slutet innan ni börjar. Ett avsnitt, eller tills timern ringer. Säg det högt.
- Förvarna. Fem minuter kvar. En minut kvar. Nu är det slut.
- Låt en timer sköta det. Det är inte ni som är elaka, det är klockan som ringde.
- Ha nästa aktivitet klar och säg vad den är. Nu stänger vi, och sedan går vi ut. Inte: nu stänger vi, och sedan vet jag inte.
- Stäng själva, lugnt, om barnet inte gör det. Utan diskussion.
- Vänta ut utbrottet. Det kommer första veckan. Ni ger inte fem minuter till. Vecka två är det över.
Era egna skärmar
Det här är den del ingen vill höra. Barn gör som ni gör, inte som ni säger. En förälder som tittar i mobilen vid middagen, i sängen och på lekplatsen lär barnet att det är så man gör. Lägg mobilen i en låda när ni kommer hem, i en timme, och se vad som händer med barnet. Det är obehagligt de första dagarna. Sedan märker ni att barnet pratar mer, och att ni svarar.
Eftermiddagen utan skärm
Den vanligaste orsaken till skärm på vardagar är att den vuxna behöver göra något annat: laga mat, ta ett samtal, duscha. Det går att lösa utan skärm, men det kräver förberedelse: en låda med saker barnet bara får ta fram när ni lagar mat, en pall vid bänken så barnet får hjälpa till, eller att gå ut först och laga mat sen. En barnvakt som tar eftermiddagen är det andra sättet. Våra barnvakter har skärmfria eftermiddagar hos nästan alla familjer, och det är vi stolta över. Mer om vad de gör i stället finns i vår guide om aktiviteter för barn och i vår guide om regnväder i Stockholm med barn.
Så gör vi hos familjerna
Aleksandra har sedan länge en regel för teamet: skärmen är inte barnpassning. När Denise hämtar en treåring och en sexåring i Solna på tisdagar går de hem via parken, och hemma är det mellanmål, sedan bygger de, bakar eller ritar medan hon förbereder middagen. Sexåringen får en kvart på surfplattan efter mellanmålet enligt familjens regel, med äggklocka, och Denise stänger när den ringer utan att diskutera. Det står på lappen om han tog det bra eller inte. Första månaden var det utbrott varje gång. Nu stänger han själv när klockan ringer, för det är så det är hos Denise, och det är så det är hos mamma och pappa.
Vill ni ha en barnvakt som kommer samma dagar varje vecka och som barnen känner? Boka ett kostnadsfritt första möte med barnvakten hemma hos er, så räknar vi på era tider.
Läs vidare: Kvällsrutin för barn · Sätta gränser utan att skrika · Regnväder i Stockholm med barn · Vanliga frågor
Vanliga frågor
Vad är rekommendationen för skärmtid per ålder?
Folkhälsomyndighetens rekommendation från 2024: ingen skärmtid alls för barn under två år, högst en timme om dagen för barn två till fem år, högst en till två timmar för barn sex till tolv år, och högst två till tre timmar för tonåringar tretton till arton. Tiden gäller fritid, inte skolarbete.
Räknas videosamtal med farmor som skärmtid?
Nej, inte på samma sätt. Ett videosamtal är ett samtal med en person barnet känner, och det är något annat än att titta på klipp. För barn under två år är det den enda skärmanvändning som brukar anses okej. Håll samtalen korta, för en ettåring tappar intresset efter några minuter.
Hur stänger vi av utan utbrott?
Förvarna: fem minuter kvar, sedan en minut, sedan stäng. Låt en timer sköta tiden, inte er. Ha nästa aktivitet klar och säg vad den är: nu stänger vi, och sedan bygger vi. Första veckan blir det utbrott ändå. Andra veckan färre. Vik er inte, då lär sig barnet att utbrott ger fem minuter till.
Får barnvakten använda skärm med barnen?
Det bestämmer ni. Våra barnvakter följer familjens regler, och de flesta familjer vill att eftermiddagen med barnvakten är skärmfri, vilket vi tycker är klokt. Barnvakten är där för att leka, gå ut och göra saker med barnen, inte för att sitta bredvid en surfplatta. Säg vad som gäller vid det första mötet, så står det på lappen.