Barn kan lära sig två eller tre språk samtidigt utan att de blandas ihop på något skadligt sätt. Att barnet blandar ord från båda språken i samma mening är normalt och går över. Det som avgör är hur mycket barnet hör och använder varje språk, och att varje språk har en tydlig plats: en person, en miljö eller en situation.
Ett köksbord i Kista, tisdag kväll. Pappan talar bulgariska, mamman svenska, förskolan svenska, mormor på videosamtal bulgariska. Tvååringen säger: mama, iskam mjölk. Alla förstår. Är det ett problem? Nej. Det är så flerspråkiga barn låter vid två, och om tre år väljer hon språk efter vem hon tittar på.
Hur barn lär sig två språk
Barn som möter två språk från födseln, eller före ungefär tre års ålder, lär sig dem samtidigt, ungefär som ett barn lär sig ett språk, fast med två uppsättningar ord och regler som byggs parallellt. Barn som möter det andra språket senare, till exempel vid förskolestarten, lär sig det ovanpå det första, och det går fort i den åldern. I båda fallen gäller samma sak: hjärnan klarar det utan ansträngning, men den behöver råmaterial. Tal, böcker, sånger, lek, samtal. Mängden och kvaliteten på det barnet hör avgör hur starkt varje språk blir, och det språk som får mest tid blir det dominerande. Vilket det är kan skifta flera gånger under uppväxten.
Blandar barnet ihop språken?
Det här är frågan nästan alla flerspråkiga familjer ställer, och svaret är nej. Att barn blandar ord från båda språken i samma mening kallas kodväxling, och flerspråkiga vuxna gör det hela tiden, medvetet eller inte. Ett litet barn använder det ord det har närmast till hands. Säger barnet agua i stället för vatten är det inte för att det tror att agua är svenska, utan för att ordet kom först. Vid tre till fyra års ålder väljer de flesta barn språk efter vem de pratar med, och blandningen minskar. Rätta inte, och skäll aldrig. Upprepa meningen på ert språk, som ett svar, och gå vidare.
Metoder som fungerar
| Metod | Så funkar det | Passar när |
|---|---|---|
| En person, ett språk | Varje förälder talar konsekvent sitt språk med barnet | Föräldrarna har olika modersmål |
| Hemspråket hemma | Hela familjen talar hemspråket, svenska utanför hemmet | Båda föräldrarna talar samma språk som inte är svenska; svenskan kommer från förskolan |
| Tid eller plats | Ett språk vid middagen, på helgen eller hos mormor | Ett språk behöver mer tid än det får naturligt |
| Språk via någon utanför familjen | Barnvakt, släkting eller modersmålsstöd talar språket | Föräldrarna talar inte språket flytande, eller vill ge barnet ett tredje språk |
Vanliga oroer, och vad som faktiskt stämmer
- Börjar barnet prata senare? Ibland något senare i varje enskilt språk, men inom de normala spannen, och räknar ni orden i båda språken ligger barnet oftast i nivå. Samma varningstecken som för alla barn gäller, se vår guide om när barn börjar prata.
- Blir svenskan sämre? Nej. Svenskan kommer från förskolan, skolan och kompisarna och är det språk som nästan alltid blir starkast med tiden. Det är hemspråket som förloras om ingen underhåller det.
- Ska vi byta till svenska hemma för att hjälpa barnet? Nej. Tala det språk ni kan bäst. Ett rikt hemspråk med nyanser och känslor ger barnet mer än en förälders bruten svenska. Och förmågan att lära sig språk överförs: ett starkt första språk gör svenskan lättare.
- Barnet svarar på svenska fast vi talar vårt språk. Mycket vanligt från tre till fem år. Fortsätt. Svara på ert språk, kräv inte svar, skapa behov av språket genom släktingar, resor och böcker.
- Förskolan. Enligt läroplanen ska förskolan medverka till att barn med annat modersmål får möjlighet att utveckla både svenska och sitt modersmål. Hur mycket det blir i praktiken varierar stort. Fråga på avdelningen. Se Läroplanen för förskolan, förklarad för föräldrar.
- Skolan. Elever som har ett annat språk än svenska hemma kan ha rätt till modersmålsundervisning. Ansök via skolan; villkoren skiljer sig något mellan kommuner.
Det som håller hemspråket vid liv efter förskolestarten
Fram till förskolan är hemspråket ofta det starkaste. Sedan vänder det, och från tre till fyra års ålder är det förälderns uthållighet som avgör. Det som fungerar är inte tvång utan tillgång:
- Böcker på språket. Stockholms bibliotek har barnböcker på många språk, och Internationella biblioteket kan beställa fler. Läs varje kväll.
- Sånger, film och ljudböcker på språket, inom skärmtidens ramar. Är barnet ändå framför en skärm, låt det vara på hemspråket.
- Videosamtal med släktingar som bara talar språket, regelbundet och kort. Barnet upptäcker att språket behövs.
- Andra barn med samma språk. Lekgrupper, föreningar, religiösa samfund, grannar. Barn talar det språk kompisarna talar.
- Resor till platser där språket talas. Två veckor hos mormor gör mer än ett år av tjat.
- En person utanför familjen som talar språket med barnet varje vecka. En barnvakt är ett av de få sätt som ger regelbunden tid på språket med någon som inte är en förälder. Se vår guide om barnvakt på ett annat språk och Engelsktalande barnvakt i Stockholm.
Flerspråkiga barn som har svårt med språket
Flerspråkighet orsakar inte språkstörning, och en språkstörning syns i alla barnets språk, inte bara i det ena. Ett barn som är sent i svenskan men i nivå i hemspråket har inte ett språkproblem; det har fått mindre svenska. Ett barn som är sent i båda bör bedömas av BVC och vid behov logoped, som ska bedöma på båda språken, med tolk om det behövs. Det ni aldrig ska göra är att sluta med ett språk för att ge plats åt det andra; det minskar barnets totala språk utan att hjälpa det som är svagt.
Så gör vi hos familjerna
Vårt team talar svenska, engelska, bulgariska, spanska och arabiska, och en stor del av förfrågningarna vi får handlar om språket. Aleksandra talar bulgariska med två barn i Järfälla vars mamma är bulgarisk men vars pappa inte förstår ett ord; han får samma lapp som alla andra, på svenska. Doaa läser arabiska böcker för en fyraåring i Rinkeby som helst svarar på svenska, och fortsätter på arabiska ändå. Det är poängen med samma barnvakt varje vecka: fyra timmar i veckan på ett språk, år efter år, är mer än de flesta barn får av modersmålsundervisningen i skolan.
Vill ni ha en barnvakt som kommer samma dagar varje vecka och som barnen känner? Boka ett kostnadsfritt första möte med barnvakten hemma hos er, så räknar vi på era tider.
Läs vidare: När börjar barn prata? Språkutveckling från joller till meningar · Barnvakt på ett annat språk · Engelsktalande barnvakt i Stockholm · Priser
Vanliga frågor
Blir barnet förvirrat av två språk?
Nej. Barn håller isär språken tidigare än vuxna tror, och det syns i att de redan vid två till tre års ålder väljer språk efter vem de pratar med. Att de blandar ord i samma mening är inte förvirring utan ett sätt att använda hela sitt ordförråd. Det gör flerspråkiga vuxna också.
Pratar flerspråkiga barn senare?
Vissa studier visar en liten fördröjning i varje enskilt språk, men räknar man orden i båda språken tillsammans ligger flerspråkiga barn oftast i nivå. Spannen för första ord och tvåordsmeningar är desamma, och samma varningstecken gäller: inga ord vid 18 månader eller inga tvåordsmeningar vid tre år ska BVC titta på, oavsett antal språk.
Ska jag prata svenska med mitt barn fast det inte är mitt modersmål?
Tala det språk ni behärskar bäst och känner mest i. Barnet lär sig svenska på förskolan och av omgivningen, och en bruten svenska hemma ger sämre språklig förebild än ett rikt modersmål. Ni kan givetvis blanda in svenska i vardagen, men låt hemspråket vara ert huvudspråk med barnet.
Barnet svarar bara på svenska, ska jag ge upp?
Nej. Det är mycket vanligt från tre till fem år, när svenskan tar över via förskola och kompisar. Fortsätt tala ert språk, svara på ert språk även när barnet svarar på svenska, och skapa behov: släktingar som bara talar språket, resor, böcker, en barnvakt som talar det. Förståelsen finns kvar även när barnet inte talar, och den går att väcka.
Kan barnet lära sig tre språk?
Ja, om varje språk får tillräckligt mycket tid och en tydlig plats: en person, en miljö eller en situation. Tre språk betyder att varje språk får mindre tid, så det tredje blir ofta svagare. Det är inte ett problem, bara något att veta. Prioritera det språk som har minst stöd utanför hemmet.